Jag har inte hört så mycket av Andreas Kleerups musik förutom With every heartbeat som han gjorde tillsammans med Robyn och Longing for lullabies med Titiyo, väldigt trevliga melodier och ett grymt sound.
Nu släpper han ett kalasalbum med det nystartade bandet Me and my army. Det är mörkt och melankoliskt men på samma gång glatt och svängigt. Det är finstämt men ganska hårt. Alla band är svåra att placera i fack men med Me and my army är det omöjligt. Det är lite Depeche-känsla, det blåser in vindar av gammal amerikansk countrypop typ Graham Nash. Det enda bandet jag kan komma på som är något sånär likt är The National på sin senaste platta. Jag tror Me and my army kommer att bli populärt bland allt från mig och mina vänner av gammal 60- och 70-tals rock till klubbkidsen, när de vill lugna ner sig lite hemma på kammaren.
Efter all trallvänlig ”blahapop” på senaste, jag pratar alltså om Daniel Adams Ray, Oskar Linnros och till viss del Håkan Hellström som de gamla Snook-killarna lär ha lyssnat en del på innan de släppte sina skivor förra året så är det befriande med en lite annan ”approach” från den svenska förmodligen framtida, mainstream-musiken.
Betyg: V V V V
De spelar på Strand i Stockholm den 6 april, stor chans att se mig i publiken där. ;)
Förresten var jag flera dagar före Expressen som först idag berättade om Kalle Ankas bröllop, Expressen ska däremot ha "credd" för att de tog in en relationsexpert för att kommentera.
titelspåret:
tack för tipset!
SvaraRadera