Hashtagen
#nätkärlek är i full gång på Twitter. Den ger mig så mycket
glädje att jag med min migränsnurriga lilla skalle bara måste
skriva något om det. Så viktigt, så bra men tyvärr ganska
verkningslös är jag rädd. Dessa, oftast män, som håller på med
hatet kommer inte att sluta för det. Uppdrag granskning fick stänga
kommentarsfältet till trailern inför programmet om näthat. I
trailern läser journalistkvinnor högt ur sina kommentarsfält och
mejlinkorgar, väldigt otrevliga saker som näthatare skrivit. Varför
det fick stängas? Ja vad tror ni? På grund av näthat så klart.
Men, om vi alla nu ser till att hylla journalister som vi tycker har
gjort något bra så kanske det i alla fall känns lite bättre för
de utsatta.
Att
det fanns näthat visste jag ju såklart, även jag har fått
otrevliga kommentarer på twitter. Men att det är så vanligt eller
framförallt att det är så fruktansvärt grovt visste jag faktiskt
inte.
Jag
skriver ju tyvärr inte i någon stor tidning, jag kanske ska vara
glad för det? Förmodligen hade jag klarat mig mycket bättre, bara
tack vare att jag är man, hetero och vit. Sjukt eller hur. Att det
är så här är så obehagligt, oroväckande och skrämmande. Det
kan bara inte få vara så att man ska behöva installera
säkerhetsfönster för att man skriver krönikor som vissa inte
gillar (Åsa Lindeborg). Att dessa kvinnor och till viss del även
män, orkar, vågar och fortfarande vill skriva är så imponerande
och modigt. Hashtagen #nätkärlek inger i alla fall visst hopp om
att det finns fler som älskar än hatar i Sverige.
Nu
får vi hoppas att regeringen gör något åt detta. Det är fel i
princip att tidningarna lägger ner sina kommentarsfält. Det är
otroligt viktigt och bra att det finns en dialog mellan skribent och
läsare. Det måste bli straffbart att ”näthata”, spåra
ip-adresser eller något. Fråga mig inte hur vi ska stoppa det, jag
tror att det måste göras på regeringsnivå. En sak är säker, det
kan inte få fortsätta så här.
